Orättvist
Vi vann inte igår. Det förstörde hela kvällen för vi hade det bästa spexet. Vi hade inga VM -94 låtar om att vi skulle gräva guld i USA. Vi gled inte på bananskal på Glennmark, Orup och Strömstedts eller på Robbie Williams låtar. Okej, de är trallvänliga låtar, som alla kan - MEN VI VAR BÄTTRE. Vi däremot hade skrivit en EGEN låt, på engelska till och med plus att vi hade en bra minipjäs.
Annars var första sittningen helt okej. Förrätten var ingen höjdare, varmrätten däremot var toppen. Efterrätten var väl helt okej. Jag hade en bordsdam till herre och till höger om mig satt låtsaskillen "Jonas, Kalle, Petter etc" (han fick alla möjliga namn) och jag drack "hans" snaps och öl också. Gratis är gott och det kan JF få stå för eftersom Bond blev snuvad på segern.
Vi ska ha vinnarmiddag ändå och alla vet att vi var bäst trots allt. I vart fall det bästa laget med den bästa sammanhållningen, men tydligen räckte inte det till (att vi hade bästa spexet var ju helt klart). Jag vet inte var det gick fel, för allt vi gjorde var klockrent.
När allt kommer till kritan var det orättvist och tävlingsmänniska som jag har blivit ända ut till fingerspetsarna tack vare min fina, fina häst (jag tror inte jag var det innan jag började tävla, inte som jag är i dag i varje fall) så grät jag två tårar till och med. Jag blev så sentimental när gänget samlades efter beskedet och vi alla visste ju att vi skulle ha vunnit så de var en hel del känslor samlade.
Jag ska sluta tävla - jag vet att jag är bäst ändå. Punkt.
