The keys are in my hands
Nu sitter alla 3 nycklarna till lägenheten på min nyckelknippa. Jag vet med all säkerhet att jag kommer trivas i lägenheten. Den är så fin och helt perfekt! Jag fick låsa upp lägenheten helt själv och samma underbara känsla kom emot mig när jag klev in. I'm in love!
Numer står det Sundström på dörren och nere i trapphuset på översikten över alla boende står det Sundström på våning 1. Snart kommer det börja ramla in post till Lina Sundström också.
Det är så mycket blandade känslor kring det här. Jag har panikångest mest hela tiden och skjuter allting framför mig. Det är ju det här jag vill, men ändå har jag en sådan obeskrivbar ångest.
Men Uppsala är vackert, riktigt vackert. Storuman kan slänga sig i väggen, för det enda vackra är väl utsikten. Det är lite utomlandskänsla över Uppsala och det gillar jag skarpt.
Bit ihop och kom över ångesten, men det är svårt när hjärtat är uppdelat på flera olika platser i Sverige. En del i Västerås och en del i Storuman. Aj, aj.
Storuman finns alltid kvar...
Vet du Lina jag vet precis känslan. Och jag har ju inte ens så långt hem, fast iofs så går det väl snabbare med flyg för dig än vad det gör med bil för oss =) Men som du säger Storuman finns alltid kvar!! Hoppas att det går kanon bra för dig!!
