Halt

Jag är halt idag. Jag har stukat båda fötterna och ena knät är halvtrasigt. Det är dock sånt som händer när man är med i världens hårdaste skidtävling! Så jag går här och haltar fram och önskar att jag hade haft kryckor idag. Men allt är värt det för igår var verkligen världens bästa dag!

Post-renneth är ingen skön känsla. Det känns som tomt nu.. Helt obeskrivligt och jag skulle bara vilja uppleva gårdagen om och om och om igen. Samtidigt är det ju som Linn sa det: "Renneth 2010.. ett förlorat minne för livet". Och det är så sant, så sant.

Nu ska jag komma igång med pm-skrivandet. Jag har en vecka på mig och jag har inte skrivit en enda bokstav än, så jag tror jag vet hur jag kommer att kunna fylla upp den tomma känslan efter Renneth...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0